Hallå alla måndagsälskare!

Jag är på helt sinnessjukt bra humör, jag har fjärilar i magen och är relativt utvilad trots nattens mardrömmar. Setralin makes väldigt konstiga saker up i din hjärna. I går bestämde sig jag och C's bästa vän för att överraska honom med middag när han kom hem från Åre. Det var en upplevelse i sig för två personer som sällan står i köket..

Okej, två ägg vispade. Vid det här läget känner vi ändå att vi har relativt bra koll på läget. Det känns till och med riktigt, riktigt bra och det känns inte som om Sveriges mästerkock är långt borta för oss. Det här är innan vi inser bland annat att vi inte har bakplåtspapper och får gå på jakt i området. Givetvis slutar det med att vi finner bakplåtspapper hos den enda grannen på gatan som absolut inte vill sluta prata.

Geishan skulle skalas och smältas. Vad betyder det ens? Hur kan man skriva att Geisha skall SKALAS som om det är någonting man gör varje dag? Vid det här laget borde vi börjat inse att allt skulle gå åt helvete, eftersom vi frångick receptet och började freestyla efter steg 1. Dvs, knäck äggen..

W o w, tänkte vi! Hans favoritgodis är Geisha och det här kommer ju bli fantastiskt. Sky is the limit. Vi klarar allt!

Det var bara det att omgång 1 av kakorna gräddades alldeles för länge. De blev lika torra som finska pinnar, och inte ett uns av Geishasmak gjorde sig påmint. Ljusen, som vi tände strax innan C skulle komma hem hann brinna ned och slockna, och omgång 2 av kakorna... Ja, jag hade glömt av att jag hade höjt temperaturen till 225 grader istället för 170 så ah, de blev ungefär som scones. Men det blev vackert att titta på och C konstaterade glatt att det är perfekta kakor till kaffet, och de härliga kakorna fick sällskap av en helt okej pizza i alla fall. Med broccoli och ananas på? Handla inte hungrig... Nåja! Det var i alla fall min söndag.

I lördags skulle jag ju ha gått på Gatsby party, men min psykiska hälsa sade stopp och belägg så jag fick helt enkelt ställa in. Jag gick och tränade, lagade en jacka, tvättade, promenerade från T-centralen till Kristineberg (drömpromenad för er som bor i Stockholm), och sedan fick jag oväntat men väldigt välkommet besök av en mysig Hannah. Vi åt popcorn och choklad tills vi mådde illa, sände live på min twitter (@frokensvarare heter jag där), och sedan somnade vi gott och vaknade utvilade. Nu sitter jag och filar på min lilla presentation jag skall hålla i dag. När jag skriver i eftermiddag är det antingen en väldigt glad Emelie som tittar in, eller en otroligt ledsen och uppgiven sådan. I dag är dagen, håll tummarna! <3 Vi hörs sen.

Puss & Kram
E

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229